1 Månad

Igår blev lillfis en månad, det är inte klokt hur fort tiden går. Något annat oförsåeligt är att vi faktiskt bara har kännt Hjalmar i en månad, känns knasigt. Nu när han är hos oss så känns det som om man kännt honom hela livet, minns inte riktigt hur det var utan honom. Riktigt kokko känsla... Men nu är han alltså en månad gammal. Första tre veckorna var en smekmånad. Jag var hög på mammahormoner och Hjalmar visade upp sin bästa sida för att vara säker på att få stanna. Nu är det andra bullar här hemma. Jag är så trött ibland att jag inte vet vad jag sysslar med och Hjalmar visar upp hela sitt sköna röstregister titt som tätt när det inte går hans väg. Dessutom har stackarn täpt näsa och problem med onda gaser i magen.

Med enmånadersdagen kom också stressen krypande i familjen... vi har inte fixat foto till tidningen än, inte gjort hand och fotavtryck eller fyllt i Hjalles bok efterhand innan man glömmer hur det var. Jag förstår inte hur det gåt till, jag går hemma hela dagarna men hinner absolut nada!

Nu ska vi försöka trixa till en middag. Klyftpotäter, fläskfilé och rödvinssås kommer att ätas framför svensson svensson om allt går enligt planerna. Känns lite härligt 90-tal, radhus och myspys tycker jag.