Madrassen är tom och soffan ledig.

Jo så är det. Våra gäster från helgen börjar redan saknas här hemma. Nu är det vardag igen och fisdimman ligger tät. Läste precis på kristoffers blogg om helgen och insåg att jag inte skrivit om våra två fina besökare. Jag hade nämligen min älskade honungspingla Fritz här på besök, medan Henk ärades med besök från sin efterlängtade Stoffe. Med sig hade de båda ett glatt humör och massor av fina grejjer till Hjalle. Fritz och jag ägnade fredagen åt att filosofera om livet, både våra egna öden men vi är ju inte heller sena att lägga oss i andras livsval. Det var inte utan att man var lite mör kring tre när det var dags att amma innan man sade gonatt. Sedan vaknade Hjalle kring halv sju för att inte somna om mera den morgonen. Wohoo.
På lördagen kom Kristoffer glad i hågen. Vi käkade mat och spelade kort, innan det var dags för bowling. Jag hade glömt hur trist det var att bowla och att jag var så överlägsen... tvingades kasta klotet med vänstern så att de andra skulle få chansen att gå om mig... Eftersom nöjeshuset i Emmaboda stänger klockan 22 fanns inget annat än att dra sig hemmåt sedan. Väl hemma spelade vi sjukt jobbiga kortspel som enbart gick ut på att jävlas med mig. Desto mer uppskattade jag den ljuva musiken och de djupa samtalen framåt småtimmarna. En hel del sanningar kröp fram... som att en del ägnar sig åt tvångsprostitution. Jag lyckades klämma i mig en helt underbar starköl under kvällens gång. Kanske var det därför jag hade sådant bestyr med att tänka. Fast det förklarar å andra sidan inte hur det kommer sig att min hjärncellsdöd kunde smitta. Nu är det dags att krypa till kojs så detta inlägg får duga som sammanfattning.

A som i Aschtung , hör ni kloaknazisterna? och K som i kramas länge.