Nope...

Ingen Öban synes än.

Tick tack

Kan tiden gå långsammare? Inte bra för mig det här...att lalla omkring själv hemma. Jag får så mycket tokiga ideér. Som att jag ska köpa mig en till vagn. Har precis spanat på en Bugaboo Cameleon på blocket för 5500kr. Henk kommer såklart att avstyra mig från detta inköp men jag är så jämarns sugen på en sån.

Känns jättetokigt att jag inte kan gå in på familjeliv och kopiera fler veckotexter. Jag är lixom på sista veckan nu, det ända som händer från och med nu är ju att bebbe blir fetare. Istället för att ännu en gång börja gnälla om att Öban ska titta ut så ska jag gå och se semifinalen mellan USA - Brasilien. Hoppas hoppas att brassebrudarna håller ställningen nu och tar sig till final. Go Martha!

Vecka 40

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Vad som egentligen startar en förlossning är fortfarande ett mysterium, vissa tror att det är barnet som bestämmer när det är dags att komma ut.Nu kan trycket bli så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen. Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.

Barnet: Barnet är redo att möta omvärlden, 92% av alla barn föds mellan vecka 38-42.

Farbror Doktorn

Idag har jag jamsat omkring i korridorerna på Emmaboda Vårdcentral. Japp, i samma andetag som jag konstaterat att min graviditet varit väldigt komplikationsfri sånär som på lite ryggont tillochfrån så brakar kroppen samman. Såklart. Extra typiskt är det att min barnmorska har semester denna vecka. Istället fick det bli vårdcentralen alltså. Lite extra långsamt och lite extra kostsamt.

Haveriet ja... igår när jag hade kissat så var kisset inte riktigt kissfärgat utan såg snarare ut som jordgubbssaft. Nu är ju inte jag utbildad läkare direkt, men att kissa rött kan ju aldrig vara bra. Först blev jag jätterädd och tänkte att jag blödde från självaste muttan, men när lite tid flutit förbi och inget blod kommit i trosan eller på mina "pappersprover" blev jag lite lugnare. Men jag fortsatte kissa blod hela kvällen och på morgonen. Så det blev till att boka tid hos farbror doktorn. Så nu är mitt kiss på odling för att ta reda på om det är en urinvägsinfektion modell luring som ligger bakom det hela. Har nämligen inga andra symptom som man brukar ha. Men det ska iaf inte vara någon fara för Öban å det är ju viktigast.

På väg till Vårdcentralen träffade jag en från föräldragruppen som hade fått sin bebbe... Oh kära värld va avis jag blev. Å så himla himla liten den var. Kan inte fatta att man själv kommer att stutta omkring med en sån liten fis snart, den nästan försvann ju i den stora vagnen.

Har förresten gått upp 2kg på en vecka, det känns inte så bra. Nu är det färdigbakat här på ett tag. Jag har helt tappat karaktär på senare tid, någon måtta får det ju lov att vara. Det är lite som om jag tänker - ja men snart är ju Öban ute och då kan jag sätta fart på fläsket så rinner kilona av. Pöff...som om jag någonsin har haft lätt för att bli av med kilon. Nja jag får nog inse att jag inte är någon Victoria Beckham och tänka på vad jag pular in under näsan, för det som kommer dit nu lär stanna ett bra tag. Men jag har ju inget annat att göra om dagarna än att göra mat/fika samt äta mat/fika. Ska skärpa mig...med sötsakerna iaf.

En sockerbagare...

Världen är helt uppochner...jag har precis slängt ihop en sats kolakakor och en stor morotskaka. Jag är verkligen en fullfjädrad hemmafru nu. Men jag har ett bekymmer, ingenstans att göra av mina nybakta gosaker. Äger inte hemmafrupryttlar som kakburkar och fryslådor - detta måste genast åtgärdas om det ska bli mer bak i detta hushåll. Det blev skitgoda kakor och en mycket saftig morotskaka så jag ser fram emot mer bak denna höst. Det enda trista är diskberget som uppstår och att det är tungt att bära hem mjöl och shit från affären. Ja sen är det lite trist att jag inte kan låta bli att mumsa i mig av mina gosaker, min kropp behöver inte några fler trivselkilon om man säger så. När Öban kommer är det mami som får se till att promenera bort den här sista månadens frossa.

Det är så mysigt med höst... jag bara måste visa hur trivsamt jag har det.

Ingen Öban

Fanken va han verkar trivas bra där inne lillknodden. Jag är helpeppad på att föda nu ju, vill se vad det är för liten fis som håller mig vaken om nätterna.

Annars har det inte hänt någonting de senaste dagarna, lugnet före stormen kanske? Jag har ruggont i ryggen så det är inte helt mycket jag tar mig för. Shoppade på ica igår och höll på att dräpa mig själv på kuppen. Inte så smart att proppa vagnen full när man sedan måste promenera hem med kassarna själv. Tur att vi bor så nära iaf.

Nu har jag suttit framför datorn lagom länge för att ryggen ska ge sig till känna, så jag gör nog bäst i att ställa mig och diska eller nåt istället. Hemmafru som jag är.

Shoppalopp

Idag har jag rännt in till Kalmar för att träffa min favoballe och aktivera mig lite. Det är nog bra för mig att komma ut bland lite folk tänker jag, här i Emmaboda blir det ju mest fram och tillbaka till Ica om det vill sig väl. Balle var som Balle är mest...lite knas. Jag hade spanat in lite kläder till henne efersom hon var lite sen till vår dejt. Skitsnygga klänningar som satt snudd på perfekt, tyvärr var den ena lite för stor och den andra lite för... Slampig. Äsch det är ju sådant som ger sig efter en par öl tänkte jag och försökte övertyga Balle, men då drog hon fram sina Kahoonas och visade hur illa det kunde gå om hon hade klänningen i onyktert tillstånd. Jag har fotobevis som är otroligt frestande att lägga upp här, men tyvärr är de av så grov art att det helt enkelt inte lämpar sig. Med anrdra ord så hade vi väldigt trevlig inne i HMs äckliga provhytt, vilket också skapade en lång purken kö utanför provrummen...mouahahaha.

Alltid trevligt att hänga med Balle...och att få shoppa lite kläder till Öban. Idag kom jag hem med världens kanske sötaste lilla overall. Har spanat in den förut och idag hade jag äntligen godkännande från karl - så jag slog till. Här kan vintern komma, Öban är förberedd!

Snart sprängs jag

Det är inte mycket plats kvar för mina inälvor nu...

Vecka 39

Kroppen: Barnmorskan kontrollerar nu om barnets huvud är fixerat. När barnet slutgiltigt har lagt sig med huvudet nedåt är först huvudet rörligt (R), sedan brukar det gå över till att bli ruckbart (Ru). Slutligen fixeras huvudet (F) vilket kan kan göra lite ont just som det sker, det kan kännas som något stort och hårt surrat sig fast i bäckengången. Man kan också känna som ilningar i slidan och neråt benen vilka beror på att barnet kommer åt nerver när det vrider sig ned i bäckenet.Kroppen har förberett sig, livmodertappen har mognat och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältingssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Till bebbe...

När man sitter en natt och läser folks bloggar, nyser och har lite småtrist... då är det så himla himla mysigt med en pigg liten fis inne i magen som bökar omkring. Helt plötsligt far magen iväg åt vänster och man kan ana en putande liten rumpa som buktar ut. Sedan känner man en liten fossing som sprätter till, man sätter dit sin hand för att känna lite och får små sparkar tillbaks - helt underbart!

Vill så gärna så gärna att du ska komma ut snart så att vi får se vad du är för en filur, men sötegöte vad jag kommer att sakna dessa mysiga stunder.

IXUS 75

Jag blir lite kåt bara av att se på den nyinförskaffade skönheten, funderar på hur det kommer att bli med mig den dan Henk slår till och köper en ny teve. Det är onekligen något sexigt över tekniska prylar...jag vet att du tycker som jag i den här frågan Fritz.

Jag och henk har lekt med vår nya snygga kamera hela kvällen. Vi skulle ta seriösa och vackra bilder var det ju tänkt... inspirerade av Amandas Holgerbilder. Nu var ju inte vi i en fotostudio, inte heller äger vi en fetingkamera med mega objektivet...men glada hobbyfotografer ville vi vara ändå. Å hej och hå vad det gick fint. Hade väldigt roligt iaf och det är ju huvudsaken. Det är mycket svårt när båda ska lyckas bli bra på samma bild, plus att någon ska hålla undan tuttarna, penisen skymmas och Öban synas. Bilderna lämpar sig inte för internet har vi båda beslutat, däremot ska jag bjuda på en mycket ful bild på mig när jag ser ut precis som MrBurns. Jag vet inte hur det gick till men helt plötsligt hade jag flint. Ja ni får själva jämföra, är det inte likt så säg?

Det är faktiskt snudd på skrämmane hur lik jag är...

Den enes död - den andres bröd

Eller hur säger man? Har för mig att det är så mamma brukar säga när hon ser krasst på något tragiskt. Jag sitter och glor på hus nämligen hemnet såklart och det slår mig ständigt... i Emmaboda finns massor med fina hus. I dessa hus bor massor av väldigt ofärska människor så att säga, en och annan barnfamilj ja, även ett antal par där ungarna precis lämnat boet såklart...men framförallt väldigt många rynkiga, skröppliga och kraftlösa gamlingar. Men inte vill de flytta, nej nej nej. De ska promt bo i sina villor ensamma på 200kvm. Kan tänka mig att det är i princip sovrum, toa och kök som någonsin används förutom när det ska dammtorkas. Men kan de för guds skull inte flytta till en liten lägenhet istället och låta oss andra få flytta in istället? Nu tvingas jag istället hoppas på en mycket ondare lösning som får mig att framstå som en väldigt sjuk och känslokall människa, för guds skull kan inte gamlingarna dö någon gång???

Fy det är nästan så att jag får lite ångest... det finns ju många söta gamlingar... men fan jag vill ju bara ha ett fint hus ska det vara så svårt?

Så har vi vägt och mätt igen.

Mami blir lite tjockare för varje gång och bebbe växer med 2cm (sf måttet på magen) mellan varje tillfälle. Jag hade lite högre puls den här gången, men inte alls högt ändå tyckte snälla barnmorskan. Öbans hjärta pickade på som det skulle och han ligger där han ska. Fick två nya tider för träff med bm som hoppades att vi slipper ses mer, men tror att vi kommer gå över tiden en vecka... både skönt och jobbigt att höra. Jag vet i fanken om jag är redo för att föda bebbe nu, men det känns ju onekligen segt att gå över tiden också. Men men men det är inte helt mycket att göra åt saken. Om inte Öban vill komma ut till denna kalla värld så kommer jag att bli igångsatt den 22:a oktober iaf... så någon novemberbebbe blir det inte.

Annars idag har jag sovit och svurit framför fotbolls-vm... pratat gravidkrämpor och förlossningsstrategier med Amanda samtidigt som jag pulade i mig chokladpudding. Jag funderar över andningtekniker och smärtlindring medan Amanda grubblar över hur hon hon ska bibehålla sin skönhet genom hela förlossningen. Alla behöver vi något att fokusera på! Men det är fint för då kan vi tipsa varandra, hon kan prova ut lite olika förlossningsfrippor medan jag övar profylax.

Nä nu knorrar magen igen, så antingen får jag gå och lägga mig nu eller gå till kylen och rota. Aufviedersehen!

Promenad

Åh det är så mysigt med en höst som kommer smygande...luften är frisk. Idag förbarmade sig Henk över mig och tog med mig på en låååång promenad. När jag är ute och går själv blir det inte så långa rundor, dels för att det är trist att gå själv och lite för att jag inte litar på att min kropp kan ta mig så långt längre. Rätt vad det är så skär något ihop i ryggen och allt låser sig. Men med sällskap så känns det mycket tryggare.

Jag och Henk hade en så himla fin promenad idag, solen värmde på ryggen men luften var lite småkylig. Henk åkte linbana och vi träffade ett gäng söta ponnysar.

Sedan upptäckte vi något mysko... Överallt på vägen låg små svarta sprängda skalbaggar. Vi funderade på om det är som med getingar - att baggarna går på varandras begravning. Lite moment22...

-Av jord är du kommen

-Se upp, en bil!!!!
SPLATT

-Damn!..grabbar fixa hit en till kista...och ring hit de anhöriga.

-Hrm, Av jord är du kommen

-En till bil!!!!

SPLATT

And it goes on and on and on. R.I.P

Alternativ två skulle kunna vara att baggarna i själva verket tillhör ett terrornätverk. Självmordsbaggar som uppenbarligen satt för stor tilltro till den eventuella skada de orsakar, det var iofs väldigt många självmordsbaggar. Men det skulle nog krävas många många fler självmordsbaggar längs Rävemålavägen utanför Emmaboda för att skaka omvärlden.

Självmordsbombare nr 453.

Sådant som jag och Henk knatar omkring och fnissar åt i de småländska skogarna. Nåt ska man ju roa sig med. Annars har inte mycket hänt sedan slemproppen gav sig iväg. I morgon ska vi till barnmorskan och lyssna på hjärtat, mäta och väga lite. Och jag ska leverera lite otvättat kiss...spännande värre!

Gummiboll i brallan

Hittade nyss ett främmande objekt i min trosa. Jag och Henk har precis identifierat objektet genom forskande på internet. Det är Slemproppen som har börjat lossna...vilket är ett tecken på att kroppen börjar förbereda sig för förlossning. Det kan ändå dröja tre veckor tills Bebbe kommer men det är koolt att det börjar hända saker i muttalajnen.

Att man kan bli så nöjd över en liten slemgeleklump i brallan... tänk er en ägglossning deluxmodell - så såg proppen ut. Nu ska vi fira med en film och lite cola.

Bebbeleverans

En av mammorna i våran föräldragrupp har fått bebbe nu... hon hade samma bf som vi, den 5:e Oktober alltså. Inte utan att man blir lite nervös, fanken det kan ju hända gjejjer när som helst nu. Men jag tycker det verkar som om lille Öban sköter sig fint och stannar en stund till. Men det är inte utan att jag och Henk har pluggat lite förlossningsfakta och övat på avslappning och massage. Känns bra att vara förberedd. Så här kan en förlossning gå till:

Förlossningens början (latensfasen) Då man oftast kan vara hemma och andas... när det är ca 5min mellan verkarna är det läge att ringa förlossningen och eventuellt åka in. Ibland går vattnet eller slemproppen, men det är inte säkert och behöver inte betyda att förlossningen har startat. Det är värkarna man går efter och om vattnet är blodblandat eller missfärgat...för då kan bebbe ha bajjat i vattnet av stress vilket inte är bra.
Modermunnen öppnar sig och barnet tränger ned (Öppningsfasen) När förlossningsarbetet har kommit igång på allvar börjar modermunnen öppna sig, och så småningom kommer även fostrets huvud att tränga ner i förlossningskanalen. Under ett normalt öppningsskede räknar man med att en kvinna som väntar sitt första barn bör öppna sig i medeltal 1 cm i timmen. Här har man förhoppningsvis nytta av avslappnings och massageträningen. Kanske är man helt förälskad i lustgasen... Vid ca 7-8 cm öppning har de flesta som mest ont. Under slutet av öppningsskedet når modermunnen sin fulla vidgning, 10 cm. Samtidigt tränger fostrets huvud ner i bäckenet. När huvudet närmar sig bäckenbottnen känns tryck mot ändtarmen som när du är bajsnödig. Detta är ett gott tecken och leder ofta till att du krystar reflexmässigt
Krystfasen (utdrivningsfasen) Att krysta är en stor fysisk ansträngning. En omföderska krystar i genomsnitt ca 20 minuter medan förstföderskan behöver dubbelt så lång tid. Av erfarenhet kan man också konstatera att krafterna börjar tryta efter 45-60 minuters aktivt arbete. Om inte barnet då skymtar i slidöppningen under krystvärkarna ökar sannolikheten för att man behöver hjälpa till med sugklocka eller tång. Sista värken Ofta råder barnmorskan kvinnorna att flåsa i stället för att krysta när barnets panna börjar synas. Cirka 1/3 av barnets huvud är då framme. Pausen görs för att hela barnet ska kunna födas fram under en och samma värk.
Tiden direkt efter att barnet har fötts (tills moderkakan har kommit ut) Det nyfödda barnet läggs på din mage för att du och ditt barn ska få hud-mot-hud-kontakt. Detta är mycket väsentligt för den fortsatta anknytningen och för att underlätta tidig amningsstart. I regel får du samtidigt en injektion av livmodersammandragande medel, för att undvika en riklig blödning efter förlossningen. Navelsträngen ska klippas, vilket pappan ofta erbjuds att göra. I genomsnitt tar det 7-8 minuter innan moderkakan lossnar och föds fram. Förutsatt att det inte blöder kan man emellertid avvakta upp till 1 timme på att moderkakan ska lossna. Lossnar den inte inom den tiden eller om du blöder mycket måste förlossningsläkaren ta bort moderkakan, vilket görs under narkos eller ryggbedövning.

Ja det är bara att vänta med spänning nu... och öva öva öva.

Bryt

Ringde förresten Henk på jubbet ikväll och grät massor verkligen massor... råkade nämligen se en dokumentär om en liten döende kille och hans mamma. Henk funderar nu på om man kan spärra mig från vissa kanaler.

Mat och politik

Har precis ätit hämtpizza, några tuggor för mycket visar det sig nu när jag är så mätt att jag knappt kan andas.

Nu till lite politik. För er som inte har tänkt på det så har Maud Olofsson ett fruktansvärt irriterande sätt att uttala ordet alliansen på... det låter mera "Allijangs'n" och efterföljs ofta av ett falskt lite småskevt läppstiftsflin, eventuellt lutar hon sig lite bakåt också. Hon ska vara så fräsig den där Maud. Det spelar ingen roll att hon är norrlänning, kvinna vid makten och fräsig - jag råkar avsky henne. Men å andra sidan har jag inte vidare mycket till övers för någon på den sidan av politiken. Fan vet om jag har så mycket till övers för någon inom politiken över huvudtaget längre, men det kan vi ju lämna därhän fram till nästa val.

Hur som haver så har Maud och hennes pittallijangs ännu en gång visat vad de anser om de svaga i samhället, slappa sjukskrivna lata offer ska nu UT i arbetslivet fort som fan. Och hur ska då det gå till? Jo sänk ersättningen såklart. Jag fick då lära mig på högstadiet att man inte får utöva kollektiv bestraffning, men att straffa alla för att komma åt några som utnyttjar systemet det fungerar utmärkt om man heter Allijangs. Det gäller A-kassan och nu även SGI. Visst är det väl bra om fler sjuka kan få rehabilitering och komma tillbaks till ett värdigt arbetsliv, för att enbart gå hemma gör knappas många lyckligare eller friskare. Men det sker väl genom rehabilitering...och inte genom sänkt ersättning och hårdare sjukskrivningsregler?

God damn va irriterad jag blir, men Maud hon bara flinar på. Klart som fan eftersom hon själv plockar ut inte mindre än 138 500kr i månaden, mer än självaste stadsministern.

Du har gått 259 fulla dagar av 279
Du är i vecka 38
Du har gått 37 fulla veckor och 0 fulla dagar (v37+0)
Du är i 9:e kalendermånaden
Du är i trimester tre
Du har 20 dagar kvar till förlossning

Eventuellt 20dagar kvar till förlossning om det vill sig väl måste jag tillägga...annars kommer jag säkert att bli helt uppstressad och deppig när Öban bestämmer sig för att dröja en vecka eller två. Som förstföderska räknas man inte som överburen förrän efter vecka 42...sådeså.

Vecka 38

Kroppen: Om inte barnet vänt på sig själv kan det bli tal om sätesbjudning då barnet föds med baken/benen först. Om kvinnan har rymligt bäcken kan det gå bra, i annat fall brukar barnmorskan hjälpa till att vända barnet för att undvika sätesbjudning. Man får då vila en stund och sedan kopplar man in CTG och dropp med livmoderavslappnande medel. Barnmorskan trycker sedan försiktigt barnet i rätt riktning. Det kan vara smärtsamt för mamman och barnet kan vilja vända tillbaks igen varför vissa sjukhus väljer att göra kejsarsnitt istället.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

Spott och fräs

Har precis ätit en halv burk koncerverade mandariner som av någon underlig anledning hamnade i min korg på ica. Det gjorde även en burk hjortronsylt...hamnade i korgen alltså - mycket märkligt. Jag är på skitdåligt humör idag och fick precis ett illa riktat utbrott på soppåsen som gick sönder så att jag nu har äckliga fläckar på köksgolvet som jag helt tänker skita i att städa bort just nu.

Mitt humör kan eventuellt ha vissa kopplingar till överdriven sömn, men jag väljer att skylla på hormonerna. Längtar tills henke kommer hem så att jag kan ta ut mitt dåliga humör på någon.

Sova

Jag är så sjukt trött . Skulle med lätthet kunna sova bort hela dagen, och helt allvarligt så är jag väl inte långt ifrån att ha gjort just det. Klev upp klockan elva men var för seg för att åstadkomma något så jag damp ner i sängen igen. Upp igen och åt en smörgås klockan ett... för att sedan landa med täcket i soffan där jag skulle se Sverige -Nigeria var planen. Somnade i försnacket inför matchen. Klev upp alldeles nyss och funderar över om jag orkar kliva in i duschen innan jag ska försöka ta mig ner till affären. Är verkligen helt slut.

Sover lite halvdåligt om nätterna nu. Det är ett väldigt kissande, kombinerat med ryggont och ont i höfterna. Inte utan att det börjar bli dags för Öban att kika fram tycker jag. Nä nu orkar jag inte skriva mer, ska se sista helvleken på matchen och bestämma om det blir en runda till ica sedan.

Tiden går fort...

När man har goda vänner på besök. Det gick verkligen alldeles för fort enligt mig, helt plötsligt befann jag mig ensam i bilen påväg hem från Växjö utan att förstå vart alla timmarna tagit vägen. Helt underbart är det att sitta och surra på med sina gammnucker timmarna långa, det finns så många problem att analysera. Känns ju märkligt att nästa gång vi ses så har jag förmodligen en bebbe hängandes i bröstvårtan. Det var nog tur att vi fick den här sista helgen att bearbeta detta faktum...

Förutom att analysera varandra och varandras bekymmer så har vi även haft lite tid över till Singstar. Inte mindre än två kvällar i rad har grannarna fått lyssna till våra ljuva stämmor. På fredagen var min karl i Kalmar så då var det brudafton med mig, balle, linda och frida. På lördagen blev det lite mera fylleslag då Henke och Kris gjorde oss sällskap. Sista gången på länge som blivande papi fick tillfälle att supa till det - en uppgift han tog på största allvar, precis som den sympatisupande vapendragaren Kris. Om man säger såhär... det bjöds på storartad underhållning när grabbarna grus kom hemragglandes. Vad de hade sysslat med på bodegan vill jag helst fortsätta vara lyckligt ovetande om. Vi tjejer mös till det på hemmaplan med popcorn och gammalt hederligt skitsnack.

Nu ska jag kila och titta på film med karlsloken och smälta denna mycket trevliga helg....

Det växer så det knakar i revbenen...

Vecka 36


Vecka 37

Bästisarna från förr

Idag kommer det besök till lilla Emmaboda igen, lååångväga. Ända från Sikeå 135mil bort och Göteborg inte fullt så långt bort. Ska få träffa min bästaste bästisar en sista gång innan man pluppat ut en bebbe. Kommer ju att kännas väldigt knepigt att umgås utan alkohol, då det alltid är ett stående inslag när vi ses. Jamenar jag och Linda var ju nästan alkisar ihop när det begav sig. Tur att man har vuxit på sig en smula nu för tiden... Ändå går det ju inte att komma ifrån att kombinationen Goda vänner, god mat och gott vin slår högt.

Men men nu får jag hålla tillgodo med svagdricka och jag är inte det minsta oroad över hur det kommer att bli i helgen, fullkomligt underbart! Har ju inte träffat Linda sedan jag blev smäll på tjocka så det ska bli spännande å se hennes reaktion, jag har ju svullnat till lite häromsistens. Borde nästan infoga ett foto på mina stockar till vrister, men pga tidsbrist får det bli en annan dag. Nu ska jag nämligen göra mig redo för att hämta Linda i Kalmar. Senare ikväll kommer världens bästa Fritz med tåget till oss... Å så kul det ska bli!!!!

Vecka 37

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärthjud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet vid denna tidpunkt är 34. Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan nu variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka 9 cm i diameter. De restrerande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis mellan 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 cm. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

Fnatt

Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma! Jag ska bli mamma!!!!!

Da Ring

Var på mvc igår och snackade lite med barnmorskan om förlossning och amning. Mätte magen och kollande blodtrycket som vanligt...allt såg så fint ut så. Tills hon fick se mina fingrar och fossingar vill säga. Jag har ju svullnat till rätt så rejält och förlovningsringen ligger vackert inbäddad på fettofingret. Då berättar bm att man inte får ha några smycken på sig under förlossningen och att ringen alltså måste av. Hmmm jo men det ska väl gå med lite olja, kallt vatten och våld tänker jag sturskt. Icke. Ringen sitter så fint där den sitter. Kan rucka den några millimeter men sedan sväller fingret till en blå boll och det gör ont som faan. Har testan tre gånger nu senaste dygnet och det är stört omöjligt. Så det blir till att klippa av ringen. Skit och dynamit. Varför varfö tänkte jag inte på detta tidigare, hade ju varit hyfsat enkelt åtgärdat att ta av den när fingret började svälla för en si sådär fem veckor sedan. Pucko jag!

Nu har jag läst mig till (på familjeliv som vanligt) att dom gör det gratis på guldfynd, men att det kostar 400 att fixa ringen sedan. Ska tydligen inte synas efteråt att den blivit klippt... så det är ju inte hela världen direkt. Men som sagt... Onödigt Cicci.

Dubbelt upp

I helgen har jag haft långväga besök av Amanda och hennes bebbemage Holger. Väldigt spännande att ha en annan mage att få känna på! Holger bakades 9veckor efter Öban så den var inte i närheten så stor som Öban, och kommer nog inte att bli heller så det ut som... men mycket fin! Däremot hade Amandas tuttar svullnat upp som aldrig förr, å dessutom läcker de en massa från dom om hon klämmer. Genast kände jag mig lite misslyckad som blivande mjölkkossa...varför har inte mina tuttar fattat galoppen??? Har pressat som fanken men det gör bara ont.

Vi har tagit det väldigt lugnt i helgen, gravida som vi är. Amanda hade ett sug efter delikatobollar, så det har vi ätit en del... för jag ställer givetvis upp på frosseri. En mumma middag hos Balle blev också av, efter självinbjudan. Men jag måste ju erkänna att när man sitter och äter god middag med sina vänner så är det inte utan att man saknar VinBoxen lite. Väldigt mycket Vetevärmare har det blivit för våra onda ryggar, stackars Amanda har sådan foglossning att hon har kryckor.

Trotts ett otroligt lungt tempo i helgen var jag helt slutkörd i går, det börjar verkligen märkas att man inte har så långt kvar (hoppas jag). Nu ska jag gå ut på en liten promenad så att jag piggnar till lite. Återkommer senare med lite ringångest...