Endel inlägg på familjeliv är spännande, intressanta och till och med lärorika, medan andra inlägg får mig att vilja slå folk väldigt hårt i huvudet. Som detta nyligen skrivna inlägg...
"Jag har en dotter på snart två år, och gravid i vecka 32 med en pojke.Till hösten har jag alltså en av varje och de ska dela rum.
Problemet är - hur ska jag inreda rummet så att det passar både en liten prinsessa och en vild liten pojke? Rummet är inte stort och jag tycker om när allt går i ett tema. Har funderat på att göra om till ett nalle puh rum eller ett djur-rum... eller ska man ha hälfen rosa och hälften blått?"
Om det vore Asta på 76bast som tyckt till om färger till barn så hade jag inte reagerat så starkt, samhället såg ju lite annorledes ut då när Asta fick barn. Men att folk tycker såhär idag gör mig lite lite rädd, har vi inte kommit längre?
Jajaja tänker folk det är ju bara färger vi snackar om här, och lilla Fiaprinsessan min hon gillar ju bara rosa, det är ju så med små söta flickor. Åsså ler vi alla igenkännande...Men det är ju verkligen inte bara färger jag snackar om! Det är ju föräldrarna som tänker i termer av "liten prinsessa" och "vild liten kille" redan innan bebben pluppat ut. Och tänker man så ja då uppfostrar man förmodligen inte helt långt ifrån den inställningen... pojken är en tuffing omringad av blått och spindelmannen, medan tjejen är en liten söt skör prinsessa boende i sitt söta lilla dockslott till rum.
Ur detta kan det ju ändå komma en homosexuell mesig kille som gillar smink och en tuff kickersbrud som vill bli brandman såklart... men om man ser på hur det ser ut i skolorna med stökiga utåtagerande killar och deppiga sköra innåtvända flickor så verkar statistiken peka åt anrda håll. Hur kan detta komma sig... både flickor och pojkar vågar gråta som bebbar, vad händer sedan?
Nu kommer inte jag att köpa rosa till en kille bara för att visa världen hur korrekt jag är för jag vill inte ha en mesig pastellbaby med fula kläder oavsett kön, här är det som bekant brunt som gäller. Men jag blir förbannat trött på folk som delar upp världen i rosa och blå... eller för de som inte vet könet...Beige. Inse att det har betydelse hur vi som föräldrar och alla runt omkring tänker. Man kan gilla ljusblå byxor på sin lille Roland, men man ska inte sätta på honom det bara för att han råkar vara kille. Precis på samma sätt som man inte ska undvika att köpa en docka till honom i 1årspressent bara för att han har pitt.
I helgen shoppades det ju bebbekläder till Öban... bland annat en grön/brun-randig t-shirt och ett par gröna byxor. Vi mötte en äldre ytligt bekant som ville kika på kläderna. Hon frågar direkt om vi vet könet. Nope svarar vi glatt. Då blir det lite tyst innan hon säger... "jahaaa...men ja...tjejer kanske kan ha dom färgerna..???..." Jag orkade inte ta debatten då, med en bekant till Henkes föräldrar eftersom stämningen lätt blir lite knas, så nu kom den här istället antar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
hahaha, mitt i prick cicci! Men asså. Skrev hon verkligen så på familjeliv? Det låter liksom för galet! my god. Den där lille Öban har tur som får välja själv hur hoan vill vara. Ni blir så himla bra, du och Henke, som mami å papi. (men snälla. Kan vi inte nån gång visa upp lillaen i några kläder som är helt "fel", typ något rosa eller blommigt på killen. Bara för att undersöka hur folk beter sig)
Åhh Cicci! Fler mamisar och papisar som du! Herregud ja, varför ska allt vara rosa eller blått? Det finns ju hur många nyanser av färger som helst. Ge barnet lite av varje och låt dem sedan bestämma själva. Just nu känner Elle sig upprörd över att vissa inte tänker längre än näsan räcker men samtidigt glad över att några har fattat galoppen. *Pöss*
Håller med dig, brunt är helt klart den coolaste färgen:) Vilket man absolut inte fick tycka för några år sen! Öban kommer bli en cool liten tuffing,oavsett färg på kläderna, det är jag övertygad om:)
Japp hon skrev verkligen så på familjeliv... tog mig fräckheten att kopiera hennes text rakt av för att sedan dissa den totalt i min blogg. Mycket nobelt gjort av mig hehehe.
Si så händig du är! Trots bristande kunskaper om milimetermått på bräder! Det blev ju jättebra. Mitt hemmaprojekt med att klä en pall känns lite b i jämförelse...Inget svar från Linda fortfarande förresten - skummit...
Köss Fritz
Skicka en kommentar