Lunchrast på jobbet... två kolleger bestämmer sig för att börja prata förlossning. Alltid lika trevligt att höra om när folk har spruckit upp till naveln, och när bajset flödade. Idag fick jag höra om när en sprack upp så mycket att hon höll på att stryka med. Förlossningen tog 28timmar och hon förlorade så mycket blod från den gapande öppningen (a.k.a muffen) att hon fick ligga på intensiven och hon såg den ljusa tunneln typ. Mmmmm va sugen jag blir på att föda bebbe nu!
Alla sagor likt denna slutar iaf med nån nödlögn a´la... men det är ett litet pris att betala för ett kärleksbarn. Klart man är glad över en hel & ny bebbe, men är det inte lite bittert att inte längre känna igen sin egen mutta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Äh. FAN. Jag blir jäla syyyr ny asså. Varför ska barnaföderskor hålla på å skrämmas sådär? Antingen villd e att man ska tycka synd om dem/beundra dem för vad de gått igenom. Eller så är de avundsjuka på den stackars kvinnans (du) graviditet som kommer leda till en uunderbar bäbis. Nåt skumt är det iallfall. VARFÖR vill man skrämma upp någon? FY FAN! Lyssna inte på dom kräken! Och för övrigt. Japp, friskis är det. Skiiiiittöntigt. Det var därför jag itne skrev det i bloggen.. (hehehe). Nä, men när jag gick dit var jag helt inställd på att jag bara skulle ha ett GYMkort.. Det där med att hoppa och studsa är minsann inget för mig.. Hrm.. Men jodå, det fanns ju massa andra pass att gå på. Inte bara hopp och skutt. Så så blev det. Och EN sak til ska jag skriva i denna lilla tiny kommentaren. VARFÖR ska du träna muttmusklerna kvinna? Du ska väl vara så förslappad där som möjligt?! Så den bara blurrar ut.. Å så kan du ju redan nu börja töja på den lite.. 2-liters cocacolaflaskor har ju en bra form..? PÖSS
Skicka en kommentar