Tjockt

Nu är det tjockt kan jag lova. Mina små uffanden har bytts ut mot OOOUUUUÄÄÄÄÄÄFFFF anden när jag försöker ta mig ur soffan eller ännu värre...sängen. Känns som om Öban har sin röv inkilad mellan mina lungor. Att gå på toa är ett smärre äventyr från start till målgång. Ändå envisas min blåsa med att tvinga dit mig stup i kvarten. Vaknar fyra-fem ggr per natt för att blåsan håller på att sprängas, så sömnen är lite rubbad. Fast å andra sidan är det bra att jag tvingas upp för då byter jag sida att ligga på när jag lägger mig igen. Något som annars är en mycket ansträngande rörelse, prova själv att rulla runt i en Valrosskostym. Öban storlek gör att det inte rymms lika mycket mat i magen som förr, vilket leder till att man vill äta varje timme istället... går konstant i skåpen och kikar efter föda. Vindruvor har blivit en favorit, likaså morötter och inte att förglömma ostkrokar!

Nu ska jag nog faktiskt ta en svängom in till köket, blev hungrig igen.